B3txt

B3A/B/C/C-2/D
(Junkers Ju 86k-1/k-4/k-5/k-13)

Notes: (B3C)

Engine: 2x MyXXIV
Span: 22,7 m
Length: 17,86 m
Height: 4,90 m
Max. speed: 360 km/h
Operational service: 1937-1958
A total of 56? B3's served in the Swedish airforce.

The Junkers Ju 86, even if outdated by many contemporary European bombers, was the first
"modern" bomber to be used by the Swedish airforce.

The prototype of The Ju 86 (D-AHEH) flew for the first time in November 1934, and as early as February 1936 delegates from the Swedish Airforce went to Germany to study the Ju 86.
Very advantageous terms where made by the Germans, and in late July the same year one aircraft was ordered
but soon followed by the 39 others needed for a bomber wing.

In 1937 Sweden made a license agreement with Germany for Ju 86 k-13, 40 aicrafts where offered by SAAB in 1938 and ordered by the Swedish Airforce, but only a total of five airframes and six complete wings was made in Sweden until 1940 when manufacturing of the B3 was canceled, the rest of the ordered aircraft where assembled of parts made in Germany.

The probable reason for the Germans releasing the Ju 86 on export, was that the type already in 1936 was considered to be outdated, and was subsequently replaced by the He 111 on all operational German wings.

The Ju 86/B3 served in may different roles during it's time in the Swedish Airforce: Bomber, Long range Reconnaissance, Torpedo-carrier and Transport.
At F21 the type was used as a personnel transport from 1948-54.

Note:

The aircraft marked "F21-A" in these photos are SwAF#:140
C/N: 086 0355
Type: Ju86k-4
Fv code: B3A (later mod. to a B3C-2)
Approved: 380413
Delivered: 380413
Scrapped: 550820

13/9 1954 stationed at F21, unpainted and reported to have corrosion damage enough to stain the airframe,
re-painting of the aircraft is planned but not executed, since colonel Thunberg at his visit to F21, 14/7 1954 decided
that the aircraft NOT will be re-painted, reason: The type are to be decommissioned from service.

Flygvapnet hade ännu 1936 inga verkliga bombplan i tjänst. I den utredning som föregick 1936 års försvarsbeslut, hade dock Flygstyrelsen fastställt behovet av fyra renodlade bombflottijer, varav två skulle utrustas med medeltunga bombplan.

Regeringen ville undvika att köpa krigsflygplan från Tyskland, som börjat tillverka sådana trots förbud från första världskrigets segrarmakter. Ett provflygplan, Handley Page Hampden, köptes, mest av politiska skäl, från England, men utföll inte till belåtenhet. Istället blev det trots allt affär med Tyskland. Flygvapnet önskade helst köpa Heinkel He 111, men detta flygplan, som beställts i stort antal av Luftwaffe, ville inte tyskarna exportera. Istället valde Flygvapnet det något gammalmodiga Junkers Ju 86. Junkers betecknade den svenska exportversionen Ju 86K. Flygvapnet fick trösta sig med att köpet ändå innebar vissa fördelar; förmånliga leveransvillkor och tillstånd att med tyskt bistånd licenstillverka typen i Sverige.

Junkers började utveckla Ju 86 redan 1933 för de tyska luftstridskrafter som började skapas i hemlighet. Både en civil och en militär variant konstruerades. Bägge började tillverkas i slutet av 1935. Den sista Ju 86 för Luftwaffe byggdes 1939.

Sverige beställde 40 flygplan direkt från Tyskland. Dessa tillfördes Flygvapnet 1936-1938 och fick typnamnet B 3. SAAB fick en order på ytterligare 40 flygplan, men endast 16 av dessa kom att byggas. Efter förseningar i produktionsprogrammet satsade man istället på den modernare störtbombaren B 5.

B 3 - Junkers Ju 86A-1/K1: De första tre flygplanen, tillverkade i Tyskland. De var försedda med två Pratt and Whitney Hornet S1E-G stjärnmotorer som lämnade 760 hk per styck.

B 3A - Junkers Ju 86K-4: Arton flygplan, också tillverkade i Tyskland. Dessa hade 745 hk Bristol Mercury III stjärnmotorer. De flesta B 3A byggdes senare om till andra versioner.

B 3B - Junkers Ju 86K-5: Nitton tyskbyggda flygplan, men försedda med 880 hk Bristol Mercury XII stjärnmotorer. Några av dessa flygplan modifierades så småningom till B 3C-2.

B 3C-2 - Junkers Ju 86K-4/K-5: Femton tyskbyggda B 3A och B 3B fick denna beteckning sedan motorerna bytts till 980 hk Bristol Mercury XXIV, licensbyggda av Svenska Flygmotor.

B 3C - Junkers Ju 86 K-13: Nio av de sexton flygplan som licensbyggdes av SAAB. De var också försedda med 980 hk Bristol Mercury XXIV, licensbyggda av Svenska Flygmotor.

B 3D - Junkers Ju 86 K-13: Resterande sju SAAB-byggda Ju 86. Dessa försågs med 905 hk Mercury XIX-motorer, inköpta från Polen, där de licenstillverkats.

Alla B 3 var beväpnade med tre rörliga 7,9 kulsprutor av Brownings konstruktion. Med dessa kunde man skjuta framåt, bakåt-uppåt och bakåt. Bombmagasinet kunde lastas med totalt ett ton bomber: 250-kilos, 50-kilos eller 12-kilos. Besättningen bestod av fyra man; Pilot, bombfällare/nosskytt, färdmekaniker/ryggskytt och signalist/bukskytt.

En del B 3 kom också att användas som fjärrspaningplan och torpedplan. Efter krigsslutet kom en flygvapenorder att de kvarvarande B 3orna skulle användas som transportplan. Längsgående träbänkar installerades i flygkroppen och fönster togs upp. Beväpningen avlägsnades. Den sista B 3 togs ur tjänst som 1958.